Vettskrämd

Fick uppleva starka svängningar på välbefinnande kontot idag! Kommer hem efter en låång och god lunch med en härlig kompis. Är på strålande humör när jag kommer hem. Hittar där min minsta son sittandes i pärlans knä, gråtandes av smärta! Visar sig att han vägrar stå upp och inte har tagit ett steg sedan han sov middag, knappt två timmar innan.

Vad gör jag? Jo,

1) Får panik - tankar som, han har brutit ryggen eller är det hjärnhinneinflammation? Som sagt en massa negativa tankar far runt i min lilla skalle.

2) Blir förbannad på pärlan för att hon inte ringt och berättat att han är så dålig. Hon ursäktar sig med att jag trodde att det berodde på vaccinationen han tog i onsdags, i just det benet.

3) Får hem E från jobbet. Lyckas skrämma upp honom också...

4) Inser att pärlan nog har rätt, beror nog på vaccinationen. Börjar ringa runt till alla läkarmottagningar jag känner till och till svärmor!

5) Ger O en ipren och 5 minuter senare börjar han linka fram...

6) Fallet avskrivet - han är nog inte döende! Har dock en läkartid i morgon om det skulle bli värre...

Dagar som denna tycker jag att man kan vara utan. Gillar inte alls att bli så här rädd. Nu när adrenalinet försvunnit ur kroppen, återstår bara att äta stora mängder glass och sova!