om 50 min...

... kommer taxin som tar oss till Changi och vårt plan hem till Sverige. Det ska bli mysigt att komma hem och börja förbereda inför vår hemflytt. Det går fort nu! Snart bor vi i Sverige.

Detta händer 03.11 hos oss

03.11 vaknar jag till tonerna av "Thomaståget". Rusar upp och hittar mr O på pottan tittandes på Thomaståget på iPaden. Inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Men ca en timme senare sov han. Även om han inte var så nöjd. Ville helst titta på datorn och inte alls sova. Men den här gången vann jag!! Ha!

Hen

Okey en liten fråga från en oinsatt, använder någon "hen" i skrift eller är det mest en snackis? Vad tycker gemeneman? Är det bra eller inte så bra?

Känner att jag inte har koll. Har helt missat detta steg i språkhistorien?

Kan det vara sant??

Idag är värsta super dagen!! Kolla vad jag vunnit 2 miljoner usd. Nu kan jag fortsätta som hemmafru ett tag till... Det ni, det hade varit något!!! Enda haken är att maken förbjudit mig att ta kontakt med dem...

Kvinnor o deras val

Läste en spännande artikel i dag på svd.se, "Vad håller vi kvinnor på med?". Den handlar om hur fega kvinnor är och att de inte vill/vågar göra karriär. En tysk kvinna har lackat på att kvinnor inte vill ta/tar chefsjobben. Tycker kvinnor är fega. Som chefsjobben ser ut idag, tycker jag det är klokt. Tror att vi i Skandinavien behöver hitta andra organisationsmodeller, där vi inte kör slut de som har ledande jobb.

För jag tror att det är svårt att blanda familjeliv och karriär, som organisationerna ser ut idag. I alla fall om vi ska må bra i slutändan. Fullt medveten om att jag inte hade sagt detta för fyra år sedan säger jag nu. Jag tror att man måste välja. Allt har sin tid. Jag som inte gillar att prioritera och välja har börjat välja bort saker, skulle så klart helst vilja att organisationerna ändras så det blir möjligt. Fast att välja bort saker är inte så dumt. Håller på och övar på att ta reda på vad jag verkligen vill och då också inte vill. Och det är en spännande resa, men ack så krävande...

All time low

23 grader - så kallt var det idag under em-regnoväder! Det är för övrigt det kallaste vi haft sen vi flyttade hit! Långt ifrån en svensk vinter, men likväl så frös vi!

Svullna ögon

The Lady - vilken film! Vilket öde! Så här 24 h senare är jag fortfarande helt tagen. Vilken kvinna Augn San Suu Kyi! Jag grät mig igenom två timmar otrolig film. Näsdukarna tog slut och jag fick ta till koftan... Rätt äckligt! Men vad göra?? Inte ens en 80-tals klassiker, Coke Float, kunde rädda det hela! Grät så mycket att jag inte kunde dricka upp den... Idag vaknade jag med riktigt svullna ögon. Tills em fikat såg jag normal ut... Men det var det värt! Se den!!!

Regn

När man ser hur stor en regndroppe - en halv fot, är fattar jag varför jag blir en blöt katt efter en minut i regnet!

Ett phus i galmourens anda

Hur många phus är inte hur tråkiga gråa som helst. Shoppinglusten ökar inte direkt, men så idag hamnade jag i detta phus. Och glad blev jag. Och shoppinglust fick jag. Och tänkte att hit ska jag tillbaka.

Produktutbyte

När vi flyttade hit hade vi med oss en flyttlåda med välling, när vi nu ska flytta hem får vi ta med oss en flyttlåda med sojamjölksersättning till S. Den går inte att få tag på i Sverige. Komiskt! Men inte det minsta miljövänligt. Så nu kommer vi behöva be alla i Singapore att ta med ersättning till Sverige. Det trodde jag inte direkt skulle hända...

Trotsåldern

Så har han söta lilla S gått och blivit en fulländad terrorist... Han går med stormsteg rakt in i trotsåldern. Vart detta ska sluta vågar jag inte alls tänka på. Så en liten kort lista för att visa på vad han gjort idag:

1. Sprang in på Esprit och drog ned två högar med t-shirts på golvet. Jag skämdes ruggigt mycket, men kunde inte låta bli att skratta. 
2. River, kliver på och hoppar på sina stora syskons leksakskreationer. Resultat de två gastar och ber honom försvinna långt långt bort... Måste punktbevakas annars blir det katastrof. 
3. Skriker om han inte får dammsuga. Det sker ca 57 minuter på varje timme. Därför bäst att ha honom utomhus. 
4. Var så förbannad när han skulle sätta sig i stolen och äta att han satte fötterna på tallriken. Resultat mat lite var som och två ketchupiga fötter. 

Hon sa NEJ

Så är det klart. Vi ska klara oss utan pärlan. Hon vill inte följa med till Sverige. Kan ju inte tvinga henne. Men det kommer bli tomt och jag är allt rätt sorgsen idag. Trist!

Seatfiller

12.55 ringer makens chef på min mobil. Första reaktionen är så klart stress. Vad har hänt maken? Varför ringen han mig? Men så hör jag plötsligt vad han säger... (han snackar dansk... så jag missar det mesta... men jag vill så gärna förstå...) Han frågar om jag vill följa med på "Norwegian Seafood dinner"! Jag kan inte annat än säga ja... eller kanske skrika ja. För det är ett alldeles underbart event. Ett gigantiskt rum fyllt av skaldjur och norrmän... Åt mest de handpillade räckorna. Eller bara de handpillade räckorna... Sjukt sjukt gott!!!

Bekväm

En liten reflektion, inser just att jag har blivit bekväm. På fem ynka dagar har jag gått och vant mig med att bara behöva ta hand om mig själv. Inga barn. Bara lilla mig. Så nu idag när tre sötnosar pockar på uppmärksamhet vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag har liksom glömt hur de funkar och hur jag bör bete mig. Känns som jag passar bäst in i den vuxna världen. Men med lite övning så är jag nog tillbaka på mattan imorgon...

Engelska Skolan

Oj oj oj vilken resa. För ca fyra timmar sedan kom jag hem till mina fina barn. Lite sliten är jag, men allra mest riktigt riktigt glad. Jag har spenderat fem dagar i Vietnam med mina kompisar från together for charity. Först en dag som turist i Ho Chi Minh (HCM). En höjdar stad tycker jag. God mat, härliga byggnader och trevliga gubbar och gummor lite varstans. Sen bar det av till Mui Ne och Engelska Skolan. Mui Ne ligger ca fyra dödliga timmar från HCM. De kör som tokar, tutar, kör om och hoppas på det bästa. enligt guideboken är ända regeln som gäller i trafiken "störst går först". Det märktes. Hur som vi kom fram. Till en badort, med stark vind och stora vågor. Grymt surfställe, främst Kitesurfning. Själv hade jag glömt, badkläder, solglasögon och solkräm hemma. Blev till att investera.

Skolan är fantastisk. Vi fick delta i undervisningen. Vilket var hur kul som helst. Vi fick uppträda och sjunga Mamma Mia för dem. Jag njöt och visade alla danssteg jag kan.

De lär ut så mycket mer än bara engelska. De gör eleverna till bättre människor genom att visa dem respekt, ge dem utmaningar och utbilda dem i kamratskap. Många av barnen kommer ifrån tuffa förhållanden och flera var lite småkriminella innan. Nu hur mjuka som helst. De lär sig ta plats, genom att öva på att sjunga inför varandra. De laddar ned musik från Youtube och så sjunger de. Och det har kul. Så mycket skratt i klassrummet har jag aldrig varit med om. Fantastiskt ställe. En fritidsgård. Underbart.

Bortförklaringen eller Lägesrapport??

Så här såg han ut. Tror faktiskt att det är första
presenten jag verkligen lyckats med.
Knappt 14 år senare... 

Hmmm... det har varit tyst ett tag från min sida. Här kommer anledningen (eller kan det vara en bortförklaring...) till varför. Men först det viktigaste. Jag och alla mina nära och kära mår bra.

Efter att våra gäster övergav oss kickade ett rejält program in.

Måndag: Maken kör Ferrari för första gången. Hans (goda...) hustru har varit schysst och gett honom det i Alla Hjärtans dag present.

Tisdag: Roxette konsert. Tillsammans med tusentals andra svenskar, sjöng vi oss hesa till "It must have been love" och "Joyride" och ... Underbart, men kanske 20 år för sent... Men Marie Fredriksson, vilken kvinna. Hon sjunger ju alldeles underbart vackert. Så stark så vacker...

Onsdag: Springa långt långt långt och sen sova som en stock stock stock!!

Torsdag: Avskedsdrink för en go tjej som snart flyttar tillbaka till Sverige. Det är snart dags för den säsongen igen... men den här gången ska vi med.

Fredag: Teppanyaki afton med makens härliga kollega med fru. De har hittat ett alldeles underbart ställe, ett ställe dit singaporianer går och inte expats. Maten var kalas. Stället det såg ut som en äkta vägkrog från 60-talet...

Lördag: 05.15 avfärd till Vietnam och Engelska Skolan med together for charity. Och det kommer det snart mer om... 

Sorglig tystnad

Efter en massa härliga dagar tillsammans med Es bror med familj är vi nu själva. Det har varit alldeles underbart mysigt att hänga och se hur ett rejält kusinhäng kan gå till. Tillsammans har vi SJU barn. Det märks ibland, fast oftast inte. Det har verkligen fungerat bra. Och de har haft SÅ kul.

Idag har vi hängt på ett badland, Jurong East Swimming Complex. Kan varmt rekommenderas för våra singaporianska kompisar. Glömde dock solskyddsfaktor, så röda kinder kan vi alla stoltsera med. Glömde också kontanter och det höll på sluta illa när vi beställt mat från KFC och inte kunde göra rätt för oss. Jag fick springa till närmaste bankomat... iförd baddräkt, badtröja, solglasögon och min lilla LV-väska... kändes inte helt PK! Men jag fick ut kontanter och vi kunde äntligen ge våra barn lunch.

Det sista jag såg av dem var att deras Taxi körde in i en pelare i vårt garage. Hoppas verkligen resten av resan går bättre än så.

20 K

Vet inte om jag har berättat det för blogg-världen, men jag har halvt blivit lurad och halvt kommit på det själv, men jag ska springa Stockholms Jub Marathon i sommar. Jag, min man och min svägerska. Jag köpte ett program i januari och har delvis följt det. Den här veckan stod det i schemat att jag skulle till och springa 20 km. Kändes helt overkligt långt, men stolt som en tupp så måste jag ju berätta för världen att jag kirrade biffen. 20,01 km på knappt 1 timme och 59 minuter.

Det var igår det och idag har jag ont på många ställen. Och mycket tacksam att det inte står i schemat att jag springa samma sträcka någon mer gång denna vecka!!