måndag 5 september 2011
Tigermamman - det enda jag kan prata om
Kom just på mig att för 377a gången på två veckor prata om boken om Tigermamman. Jag är helt besatt. Ju mer jag pratar om den. Ju mer vill jag vara Tigermamman. Undrar just vad mina barn vill? Undrar just vad alla andra svenska mammor tycker om mig? Galen antagligen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag förstår ditt behov av att prata om boken den väcker många tankar.
SvaraRaderaMEN tigermamman är ju helt galen. Hon är för extrem som inte låter hennes barn göra något kreativt och därför begränsar dem. Hon säger ju själv i boken att hon inte gillar kreativa jobb utan vill ha svar på allt. Så ser inte verkligheten ut och därför finns det risk att hennes barn att vara begränsade av hennes hårda sätt mot dem där de saknar möjlighet att påverka själv.
Däremot, är det extremt intressant hur hon sporrar/pushar sina barn till att prestera och leverera. Speciellt intressant eftersom svenska barn inte förväntas kunna lära sig vare sig räkna eller läsa förrän man är i sjuårsåldern. Och det är ju galet hur våra små barn som är glada, positiva, receptiva och villiga att lära inte sporras att faktiskt ta till sig kunskaper när de är yngre. Det är ju så synd.
Jag måste erkänna att även fast jag tycker att tigermamman är en galning, har hon inspirerat mig till att faktiskt inspirera/pusha/pressa min dotter som är lika gammal som G lite mer…
Dels har jag lärt henne läsa och dels har jag satt henen i piano-skola. Jag försöker få henne att läsa högt för mig en stund varje kväll vilket självklart är jobbigt ibland, men hon blir ju så glad när det går. Samma sak med pianot, när hon lyckas med det hon försöker blir hon så glad. Även fast hon ibland slänger sig bakåt och säger, ’jag kan inte, det är för svårt’. Om jag inte hade läst tigermamman hade jag aldrig vågat pressa henne vid pianot och jag tycker inte än att hon verkar ta skada över att jag pressar utan belöningen när det faktiskt fungerar väger upp jobbigheten då det inte fungerade…
Jag vågar dock inte berätta allt detta i bekantskapskretsen (att jag faktiskt pressar till läsning och pianospel). Vill ju inte verka hysterisk… (vilket jag självklart är ;-))
/ullis
Ullis - tack för dina kloka ord. Det är PRECIS så som jag vill använda tigermamman. Tror verkligen att lite krav gör alla barnen gott. Som sagt vem vill inte få visa att den klarar av saker till titt som tätt... Jag gillar det i alla fall. Charlotte
SvaraRaderaHar du ändrat dig sedan du läst boken? Är du en tigermamma nu?
SvaraRadera/ullis
Skulle nog säga att jag försöker vara den tigermamma som du beskriver. Lite mer strikt, lite mer målinriktad. Lite mer trygg i att det är ok att ställa krav. Just nu njuter jag av "min nya roll". Ha en kalas helg! Tjing! C
SvaraRadera