Nu när lugnet har lagt sig och vi är hemma igen efter en bra semester, så slås jag av en tanke - är jag och min kära make för möjlighetsorienterade. Så mycket att det är skadligt.
Så här tänker jag, är det ok att sätta sig på ett plan till Thailand när man kommit hem en timme innan efter att ha suttit tre timmar på akuten med sin äldsta sons trasiga arm? Eller att åka till Kambodja när ens mellan son (då yngsta son) skrivits ut tre timmar tidigare efter sin första plastikoperation (trasig läpp..)?
Det finns med största sannolikhet många flera exempel... men just nu kommer jag inte på några...
Ja vad säger ni - är det ok eller inte?? Eller är det kanske dags att ta det lite lugnt???
Making it possible!
SvaraRaderaJag tror att ni aldrig hade tagit dessa valen om ni hade sett att det inte hade fungerat för barnen.
SvaraRaderaDetta visar bara era barn att man kan - om man bara vill! Och det är väl en otroligt nyttig erfarenhet att dela med sig av.
Men jag förstår vad du menar; Cajsa hade gjort över 50 flygresor innan hon blev 15 månader. Jag hoppas bara på att jag inte behöver läsa i tidningen om tio ¨år att flygresor är skadligt för barn under två år ;) Men hon verkar vara helt ok.....
Nej precis Duppan ngt sådant vill vi inte höra... att flyga skulle vara farligt.
SvaraRaderaHoppas du har rätt, så att vi inte pressar dem för hårt... tvingar med dem på saker som de kanske inte vill...
Mår ni bra?? Ha det kalas! Kram
Tricket är väl att kunna säga stopp när det verkligen behövs, att känna igen den situationen (är inte säker på att jag är så bra på det...). Men du har ju facit. Funkade det, eller var det för jobbigt eller riskabelt i backspegeln? Om det funkade bra, så tog ni väl rätt beslut, eller?
SvaraRaderaAllt bara bra här! Vi håller på att planera inför vår flytt till Egypten. Christian har fått jobb på en amerikansk organisation, som heter IRI. De arbetar med demokratifrämjande och utbildning av politiska partier. Han börjar den 1 november i washington dc för att sedan fortsätta i Alexandria i Egypten. Cajsa och jag kommer att komma efter i februari när Christian har kommit in i arbetet ordentligt och inte behöver jobba 24-7. Det ska bli mycket spännande! Så du får lära mig alla housewife-tips, speciellt de som involverar att starta eget...
SvaraRaderaGällande barnen så tror jag att man som förälder känner när de har nått sin gräns. Och jag tror faktiskt att deras gräns sträcker sig längre än vår. Jag har märkt på mig själv att jag tvekar medan Cajsa är den som smälter in, hänger med och gör det med ett leende. Sedan så är det ju självklart skillnad mellan barn och barn och då ni har tre så reagerar de säkert olika men uppfattningen de får av sitiationen beror ju till stor del på vilka signaler ni som föräldrar sänder ut. Hur ni hanterar situationen. Gör ni det med beslutsamhet och ingångsvinkeln att detta blir kul så smittar det ju av sig.
;)
Hälsa E