Ont i hjärtat

Idag valde G som så många andra dagar att klä sig i klänning. Den rosa med gula blommor på! Det är den han gillar mest! Jag har slutat tänka på vad han sätter på sig. Ibland är det som sagt klänning som gäller ibland inte. Men oftast är det färgglatt!

När hans alldeles underbara fröken ser honom idag ber hon att få prata med mig. Hon berättar att flera av de äldre barnen retar honom för att han har klänning på sig. Hon vill inte att han ska bli retad, så hon ber om lov att få byta kläder på honom under dagen. Kan inte annat än att ge mitt medgivande. Inte vill jag att min lilla älskling ska bli retad!! Det är ju en av dem saker som jag fast för mest för sen jag fick barn. Att dem ska bli retade! Vill ju liksom att de ska vara lyckliga.

Tycker dock att det är tragiskt att det ska vara så. Att barn retas alltså. Att han inte ska kunna ha klänning på sig i skolan. Men men han får väll ha det hemma och nu ska vi iväg på dans... så det finns ju tid för klänning på schemat, men inte längre i skolan. Trist att könsrollerna sitter redan! Men sånt är livet och inte kan jag och G ändra på det. Hur gärna vi än vill! Eller kan vi kanske det??