Min tjokisångest förde mig och barnen upp på vårt lilla berg som ligger nästgårds! Toppen är ca 100 m ö h och i o m att vi bor i ett gammalt varv, ca 100 m höjdskillnad. Det är en dryg timmes promenix och brukar vara härligt. Det var den inte idag, utan vatten till mig, barnen hade ju med sig sina flaskor (är trots allt en god mor), var det tungt! Resultat mycket ont i huvudet! Vi återhämtade oss efter bad och flera timmars em-sömn.
En kompis som har en tjej som är lika gammal som G var på kvartsamtal idag och fick reda på att hennes lilla sockerbit var "a bit rough" när hon leker med de andra barnen samt att hon har koncentrationssvårigheter när hon inte kan sitta stil mer än 15 min. De är verkligen inte vana med våra livliga (och livslevande) barn här. På den skolan går det nästan bara infödda singaporeanska barn. Antar att jag kommer ha samma upplevelse i juni när det är dags för oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar