Från stolt till mycket mindre stolt

Verkar som att jag är bäst på att vila mig i form... efter att ha typ en månads uppehåll, fick jag idag till det riktigt bra idag. Tror att det var första gången som jag inte hade dödsångest under större delen av lektionen. Kanske bara i 5 min... Antagligen underlättar det. Typ massor.

Stolt som en tupp över att jag kommer bli den nästa Therese Ahlsammar kraschlandar jag i skam. Skam över att jag är en risig moder. S som inte har rört på sig särskilt mycket bestämde sig idag för att ta sig ur vår säng, där han sovmiddag. Hör bara att han skriker och hittar honom på golvet. Har ingen aning om vad som hänt. Men han tystnar efter ett litet tag. Han verkar normal. Jag hoppas att han förblir det. Men jag kommer nog väcka honom någongång i natt för att kolla honom. Ush vad jag känner mig dålig och risig. Borde ha vetat bättre...