Utlandssvensk?

Attans vad fort det går att bli utlandssvensk. Känns inte alls bra, jag som alltid har raljerat över deras beteende inser nu hur lätt det är att,
- säga saker som "kolla monkeyn"
- jämföra allt "I Singapore är det så varmt.. och här är det så kallt..." eller "I Sinagpore äter vi bara ris.." (Hade varit sant om vi bara kunnat laga det...)

En annan lite obehaglig sak är att det visst verkar som jag anpassat mig fortare än jag trodde till vänstertrafiken. Är en trafikfara här med nu, så m a o kan jag inte köra någonstans nu... Har lyckats med att slita ut vindrutetorkarna här med nu, eftersom blinkers och vindrutetorkarnas spakarna bytt plats av någon outgrundlig anledning.

Sommarstängt

Vi drar nu till nordligare breddgrader. Familjen har laddat genom att ha ACn på 15 grader och gå runt i fleece och mössa. G tokgillar detta och vill helst inte ta av sig plaggen.

Återupptar det mer frekventa skrivandet när jag är tillbaka i värmen.

Tack o Hej

Hemresedagen fick inledas med att säga "tack och hej" till pärlan. Som ni förstår så kändes det inte längre som om att hon var en pärla. Det kändes inte rätt att lämna henne själv i lägenheten efter att hon handlat saker till sig själv för våra pengar utan att fråga. Det var ingen stor summa, utan mest grejen. När jag konfronterade henne så sa hon typ "Men Maam du MÅSTE handla detta till mig". Jag hade börjat få en känsla av att hon utnyttjade att hon var rejält erfaren på att vara en pärla och jag var rejält oerfaren på att ha en pärla, så jag hade denna gång kollat upp vad som gällde och som experterna sa här måstes inget (ja utom att betala lön...).

Så för första gången satte jag emot hennes argument och det uppskattade pärlan inte. (Hon var "sjuk" nästa dag och låg i sin säng...). Obehaget växte om hon kunde göra så här efter tre veckor hos oss vart kommer det sluta. Om jag inte vågar lämna henne själv i en tom lägenhet, hur ska jag då kunna låta henne ta hand om mina barn och mitt hem??

Uppsägningen var rätt dramatisk och inget som någon av oss vill göra om. Vi hade ett samtal sju på morgonen med henne och vid nio tiden tog hon och E en taxi till agenturen. De kommer ta hand om henne tills att hon får ett nytt jobb.

Så nu är vi tillbaka på ruta ett, ingen skola och ingen pärla, men förhoppningsvis lite mer erfaren...

Storlekar

Alla säger ju att storleken inte spelar någon roll, men jag måste säga att jag tycker att den gör det. Att få titta på storlek XL varje gång jag ska köpa något klädesplagg bidrar inte till att BNP går upp direkt. Nej det blir inte alls mycket shoppat!

Men plötsligt så föll saker och ting på plats och jag kände mig lite lättad. Lättanden kom efter att jag sett en liten reklamskylt som beskrev vilka storlekar som en jeansaffär hade på sin jeans. De storlekar som de hade sträckte sig från S till XXXXXL, där S såg ut att passa Gs underarmar bäst. Om det är så i alla affärer så förstår jag som sagt, jag hoppas det, för jag skulle ju bra gärna vilja shoppa lite ...

 

Flott lunch?

Idag valde vi visst att ta oss till en av Singapores mest eftertraktade restauranger, IKEAs matsal. När vi kom dit vid halv ett tiden, så ringlade sig något förvånande en lång kö utanför restaurangen med förväntansfulla kineser. Inte visste jag att köttbullarna var så populära. De stod alla utanför det lilla röda snöret som hårt bevakades av en IKEA-vakt. Vakten jobbade som tur är efter principen "en ut en in" och inte efter principen "snyggast först", vilket medförde att vi kom in efter ca 10 min köande. G åt en köttbulle och en prinsess-bakelse till lunch. Jag åt dessvärre betydligt mer!

För att komma ut ur garaget var det inte så oväntat också kö. Det som gjorde att det inte kändes som hemma var att det inte var någon inne i själva varuhuset! Så ingen kö i kassan. Jag har dock spruckit nollan - första gången som jag inget handlade på IKEA (ja förutom maten dvs...) 

Myror rond 2

Då tror jag äntligen att jag vunnit mot myrorna, i a f för denna gång! 

Efter att ha lagt ut kanel och kört slut på 3 flaskor Baygon, så började jag tappa modet. Kändes inte längre som om jag skulle vinna kriget mot myrorna och jag började dessutom ta det personligt varje gång de kom in. Blev tillslut tvungen att inledda en rejäl spaning med fokus på "vart kommer de ifrån?". Spaningen resulterade i att jag fick reda på att de kom från grannes JÄTTEstora blomlåda (mer blomrum än låda) med barrträd i. 

Efter att försökt få tag på grannarna ett tag utan någon som helst framgång, växte skvallerkärringen i mig och jag tog mig ned till repan för att klaga! Detta resulterade i att "Bugs Busters" kom och sprayade med något betydligt häftigare (& antagligen giftig som s-an) än Baygon och nu har myrorna inte setts till på 4 dagar! Segern är äntligen min!!!! 

Bild lånad av bugsbusters.com

Ny inrapportering?

Då måste vi kanske ta och inrapportera Os sjukdom igen. Honungen gav dessvärre ingen effekt utan nu har vi varit hos läkaren och shoppat medicin för ca 2 500 kr (härligt för plånboken med försäkringar). Han visade sig inte ha några vanliga blåsor, som var gårdagens hypotes, utan läkaren gav honom nu diagnosen Herpes. Känns ju inte så kul att han redan har fått det! 

Frågor som poppar upp är: 

1. Hur har han fått det? M a o Vem har han hånglat med? Trodde att jag hade koll på min lilla kille! Lurad redan nu ... och jag som trodde att det kom först i tonåren. 
2. Ska vi alla få det nu? 

Har svårt att förlika mig med detta faktum. Har nu läst allt som går att läsa på nätet och har dessutom anlitat en svensk privatläkardektektiv (svärmor) i den fortsatta utredningen. Har tyvärr inga bevis för att det inte är sjukdomen med stort H än.