Käftistrauma

Måste bara dela min traumatiska tandläkarupplevelse med resten av världen! De som har träffat mig sedan denna upplevelse har inte hört annat än mitt ältande! Tänkte avlasta dem...

Vet att jag ska dit på 100 min lagning. Bara det skrämmer ju en lite lätt, men jag tog mig i alla fall dit. Kommer in till, vad jag tidigare trodde var en god tandläkare, och blir direkt nedslängd i stolen. Nedhissad i nästan liggläge = andnöd för en kvinna med en stor tung mage som trycker på alla viktiga organ. Ber att få bli lite upphissad, får till svar att det ska bli. Det blir aldrig...

Sen börjar det riktiga eländet! Hon stoppar först in en stor plastbit i munnen, som gör att jag inte kan stänga munnen. Innebär också att jag inte kan svälja = stark känsla av att kväljas. Sen tas två snabba bedövningar, inget jag bett om direkt. Mår ofta sjukt illa av bedövning och det gjorde jag även denna gång...

Så summa summarum, jag kan inte andas för jag ligger ned, kan inte svälja mitt egna spott och är så sjukt illamående av sprutan. Resultat, panik, men elaka tanten gav sig inte hon skulle laga färdigt innan hon kunna rädda mig. För att se till så att jag inte spydde ned henne eller tuppade av fick jag profilax andas... Överlevde, men ska nu byta tandläkare och så här dagen efter har jag en grym träningsvärk i käken efter att ha gapat maximalt i 100 min!

Morgonstund har ... i mun??

Tror att jag är på gång att bli tant (eller så vet ni andra något som jag inte har accepterat, nämligen att jag redan är en tant!!). Har nämligen haft en alldeles underbar morgon och känner att jag njuter så grymt av den! Känns som alla jag kommer träffa idag kommer få höra om den! Blir jag då lika trist som alla som ständigt pratar om vädret? Känns som om det är nära besläktat... obehagligt, får helt enkelt ta och bestämma mig för vilken sida jag vill stå på - den spännande eller den ospännande sidan...

Varför var den då så bra? Jo, jag fick sova länge, gick sen ned till poooolen för ett morgonsim, var själv i poolen, solen lös så där morogonmysigt i mitt ansikte, E fick klä på barnen och jag läste tidningen, åt fruktsallad och drack Latte!

Mitt val

Denna gång frågar jag inte - utan vågade stå på egna ben och har därför bestämt att det nu är det dags att visa hur vårt vardagsrum ser ut!

Vid dörren bakom TVn kommer man in till köket (Rummet utan AC, där jag hänger, i alla fall ibland) och bakom finns även pärlans rum... där hänger jag inte!

Vårt kinesskåp har kommit. Det har fått en hedervärd plats bredvid fläkten. Ovanpå har vi stoppat de finaste dekorationer vi har, två turisttallrikar med foton på våra söner och Buddha. Soffan har fått nya kuddar (färgen valde E o G...), men annars ser det ut som när vi kom hit.

Från balkongen ser vi ut över ett bygge (tidigare bara golfbanevy - E är mkt besviken över utvecklingen!) och bygget pågår till ca 22 på kvällen. Inte så starkt fack här allt! Nej de importerade indierna får jobb mellan typ sju på morgonen och tio på kvällen, men så går det också rasande fort. Ett våningsplan i veckan typ!

Har träffat en ny familj som är på gång att flytta till Singapore idag och visat dem vårt område. Känns som om det kommer typ en familj i veckan nu. Luktar högkonjunktur...

Fast

Ibland får jag konstiga ryck! Som för ett tag sedan, då bestämde jag mig för att inte göra allt roligt på en och samma gång! Varför vet jag inte! Men olikt mig är det i alla fall.. så nu läser jag bara en Stieg bok i taget och sen får det bli uppehåll ett tag!! För att liksom kunna suga på karamellen lite extra länge! Har nu i dagarna tre inte kunnat göra annat än läsa bok... det är så underbart att bli fast i en bok!

Önskar så att "Riding the waves of culture" kunde väcka samma känslor, men så är icke fallet! Kurslitteratur är och förblir lite lätt segläst... men kanske är det för att jag lär mig ngt, eller??

I kväll bokklubb utan bok - i morgon med! Det är lite körigt nu!!

Ha ha Äntligen

Så har också min andra kära syster gått och förlovat sig!!! Helt grymt kul, så nu har jag TVÅ bröllop att fixa! Inte för att det är så körigt med det första, min lilla lillasyster visade sig återigen vara mycket kompetent..;) och har redan planerat och fixar det mesta. Har jag tur, behövs jag lite mer nu till detta bröllop - är ju liksom nice att vara behövd!!!

Sorgsen, eller?

Ska erkänna att jag känner mig lite sorgsen idag! Tänk att de har brutit upp - Madeleine och Jonas! Jag som trodde så på dem. Han som kom från Djuket och allt! Men men kan man inte hålla sig till sin babe ens innan giftemålet så verkar det ju inte vara en så bra grej! Tur att Vickan fixar ett flott bröllop i år - så får jag njuta av lite glitter och glam i alla fall.

Vettskrämd

Fick uppleva starka svängningar på välbefinnande kontot idag! Kommer hem efter en låång och god lunch med en härlig kompis. Är på strålande humör när jag kommer hem. Hittar där min minsta son sittandes i pärlans knä, gråtandes av smärta! Visar sig att han vägrar stå upp och inte har tagit ett steg sedan han sov middag, knappt två timmar innan.

Vad gör jag? Jo,

1) Får panik - tankar som, han har brutit ryggen eller är det hjärnhinneinflammation? Som sagt en massa negativa tankar far runt i min lilla skalle.

2) Blir förbannad på pärlan för att hon inte ringt och berättat att han är så dålig. Hon ursäktar sig med att jag trodde att det berodde på vaccinationen han tog i onsdags, i just det benet.

3) Får hem E från jobbet. Lyckas skrämma upp honom också...

4) Inser att pärlan nog har rätt, beror nog på vaccinationen. Börjar ringa runt till alla läkarmottagningar jag känner till och till svärmor!

5) Ger O en ipren och 5 minuter senare börjar han linka fram...

6) Fallet avskrivet - han är nog inte döende! Har dock en läkartid i morgon om det skulle bli värre...

Dagar som denna tycker jag att man kan vara utan. Gillar inte alls att bli så här rädd. Nu när adrenalinet försvunnit ur kroppen, återstår bara att äta stora mängder glass och sova!