Familjens kulturella King Kong

Så var det dags för nästeman att bevisa att liten blir stor... (Jag har det lite kämpigt nu!!) När O idag skulle till att sova middag kände han inte alls för det. Han strejkade och höll på!! Det brukar normalt sätt ta ganska så lång tid för honom att somna. Han brukar ligga i sin säng och sjunga lite och vara rätt så nöjd. Men idag var han sur och låg där och hade en massa beställningar på saker som skulle hålla honom sällskap, som flygplan, fler nappar och tåg.

Tillslut blev det tyst och efter att tag smög jag mig in för att kolla läget. Jag hittar honom då sittandes på stolen bredvid sin säng läsandes Theodor Kallifatides "Mödrar och Söner". Mycket nöjd med livet och att han nu kan ta sig ur sin spjälsäng. Jag är inte lika nöjd, frågan är om vi ska göra som Es kollega (obs! norsk kollega) och bygga ett tak till sängen, så att sängen blir mer som en bur eller inte??

Bild lånad av boktipset.net

Ruggig tur

Har under en ganska lång tid (för att vara lite mer specifik, i minst ett halvår) funderat på det här med nappar och G. Är det verkligen en så bra kombination?? Minst lika många gånger som jag tagit beslutet att "nej - nu ska vi nog ta bort dem", så har jag kommit på en riktigt bra ursäkt. Typ snart ska vi åka till Sverige och det är ju bra att ha dem på planet eller om G ska sluta måste ju O sluta och han är ju så liten...

Efter vårt tandläkarbesök för typ två månader sedan har jag känt piskan vina lite starkare... borde verkligen... och innan nästa syskon kommer och allt, men så har det inte blivit!!!

Men så idag tog han och bestämde sig alldeles själv! "Mamma - nu vill jag lämna in mina nappar mot att jag får en fin leksak"! Jag kämpade emot och tyckte att vi tar det i morgon, men han insisterade! Så vi for till leksaksaffären och G fick välja precis vad han ville! Efter ca tjugo minuters funderande föll han för en Ferrari Lastbil! Så för sina 16 nappar inslaget i paket, handlade han denna.

Han somnade efter att ha frågat efter nappen tre gånger. Nya lastbilen håller honom nu sällskap... Får se om han sover hela natten!! Tur för mig att napparna nu bor i leksaksaffären, annars kanske jag hade gett honom en... om det blivit för jobbigt! Börjar inse att jag har stora problem med att liten blir stor...

Julmat

Vår kära pärla fick en kokbok från IKEA i julklapp av oss. Ibland lagar hon något ur den... I dag hade hon det goda omdömet att laga köttbullar, rödkålssås och potatis med ansjovis! Värsta julmaten med andra ord. Hade dock inte mage att säga att maten var just julmat! Måste ju försöka att vara lite flexibel ibland, även om det är smärtsamt! Vår se vad som det bjuds på i morgon? Kanske uppluckrad fick med vitsås och kokt potatis!!!

Nyfiken i en strut...

Ja då tittar lilla jag ut... Efter att ha spanat in en dekal på stans taxibilar i flera månader, kände jag idag ett måste att ta reda på vad dekalföretaget egentligen håller på med! Ja företaget som har hemsidan, catchcheatingspouse.sg. Jag har fantiserat en hel del och efter att ha läst lite Stieg böcker så känner jag mig uppdaterad på området, i o m att jag vet allt vad Milton Security gör!

Företaget visar sig vara japanskt och helhetstäckande! De håller på med detektivverksamhet och är på området ledande i Singapore. De lovar att de håller tyst och sen så kan man även få lite familjeterapi om det skulle kännas bra efter att ha fått reda på sanningen! Familjejurister finns också! Ja kort och gott det mesta du kan behöva! Nackdel - inga priser! Fördel - behöver inte deras tjänster just nu (ja ja kanske lite naivt, men så är jag ju nästan Blodinbella...)

Vårt Hus

Efter en massa turer verkar det som vårt kära hus i Trosa snart är lite större! Det har varit ett steg framåt och två bakåt en tid, men just nu känns det som det är mest framåt! Under resans gång har kommunen bl a försökt få oss att bygga en hiss till källaren för att få det lite mer handikapanpassat (skulle bara kosta ca 100 tkr). Samma kommun har även gett oss Byggstopp och skulle vi bryta det så skulle vi åläggas ett vite om 100 tkr. Kändes lite väl dramatiskt!

Men nu rullar allt på och stoppet är upphävt. Så har vi tur är det mesta klart när vi kommer i sommar! Längtar så efter att få se hur det blir! Korten tycker jag är SÅ fina!

Smånevrotisk Tränare

Min helt underbara tennistränare har visat sig vara mer nevrotisk än vad jag någonsin kunnat tro! För några veckor sedan så fick han för sig att fråga ut mig angående födseln, vilket sjukhus och vilken läkare ska jag ha. Han sa att det var för att han ville skicka blommor när lillbönan kommer, men idag har jag fått reda på sanningen bakom hans frågor... Han är nämligen så orolig för att jag ska till och klämma fram den lilla racka mitt under en tennislektion att han numera har ett litet mantra innehållande läkare och sjukhus som han rabblar.

Så när min kompis idag tog en lektion för honom och råkade nämna mig så sa han snabbt och lite stressat, namnet på mitt sjuhus och läkare. Stolt visade han upp att han hade lagt in numret i till min läkare i sin mobil... Nästan lite läskigt! Som min kompis sa "Detta verkar ta mycket av hans energi nu...". Hoppas verkligen inte något händer under en tennislektion, är så orolig för hur han kommer reagera, svimma, kräkas??? Eller är det kanske dags att sluta spela?

Manskör

Siste April fick ett starkt inslag av Valborg, lite läskigt, men också spännande! Som gammal lundenserare är vi ju vana att fira Siste April medan den gamla uppsaliensarna vill fira Valborg. I Sverige har vi gjort livet enkelt för oss och umgås i stort sett bara med lundensare (Mrs JK - jag har inte glömt dig... som sagt i stort sett...), men här har vi tvingats beblanda oss med uppsaliensare. Jag säger som min kloka far "Vid brist på bröd får man ta limpa"...

Jag lyckades dock hålla lundatraditionerna relativt intakta, men DE lyckades smyga in en Vintern Rasat sjungande manskör (var så fint att jag fick tårar...)! Fick kämpa hårt men det var det värt, att hålla deras andra idéer på behörigt avstånd (vem vill egentligen ha grötfrukost?? Hör inte gröten och tomten bättre ihop???).