Höst i Svedala

Så sitter jag här på Arlanda på väg mot Singapore och min fina familj. Det är med blandade känslor jag åker tillbaka. Det har varit alldeles underbart att träffa så många goa människor som jag tycker så mycket om.

Extra mysigt har det varit att hänga med två av mina gudbarn utan att ha sina egna runt omkring. Jag har kunnat fokusera på dem ordentligt. Och det har varit kalas.

Men ack vad mysigt det ska bli att kramas, leka och kanske tom byta bajs på mina fina barn. Om 18 timmar ses vi... Ska bara flyga lite först...

Taaack

Tänk så har jag gått och blivit ett helt år äldre. Helt ok att bli ett år äldre. Fick en mysig dag m barnen o svärföräldrarna innan jag satte mig på planet till Sverige. Det blev tårta (som G tyckte var för liten...), besök på Istana (där Presidenten o Premiärministern bor) och dusch i spöregn (inte helt planerat)...

Är nu på snabbvisit i Sverige, inte av någon rolig anledning, men det är sååå mysigt att vara här.

Stort tack alla ni som uppvaktade mig. Kungligt kul att bli så ihågkommen. Taaack!!

Robotarm

Så var gipset borta. Ersattes av en robotarm. När vi idag träffade läkaren som tog bort skruvarna, så lät han meddela att armen inte var så skadad. Nej det var nog kanske så att det bara var ett blåmärke. Riktigt skönt, så nu är gipset ersatt av en svart skena. Och den ska han bara ha så länge han känner att det kanske gör ont i armen...

Så eftermiddagen kunde spenderas i poolen. Underbart.

För möjlighetsorienterad

Nu när lugnet har lagt sig och vi är hemma igen efter en bra semester, så slås jag av en tanke - är jag och min kära make för möjlighetsorienterade. Så mycket att det är skadligt.

Så här tänker jag, är det ok att sätta sig på ett plan till Thailand när man kommit hem en timme innan efter att ha suttit tre timmar på akuten med sin äldsta sons trasiga arm? Eller att åka till Kambodja när ens mellan son (då yngsta son) skrivits ut tre timmar tidigare efter sin första plastikoperation (trasig läpp..)?
Det finns med största sannolikhet många flera exempel... men just nu kommer jag inte på några...

Ja vad säger ni - är det ok eller inte?? Eller är det kanske dags att ta det lite lugnt???

Livet på en pinne

Vi har det riktigt bra, trots inledningen med bruten arm och sömnbrist.

Hotellet är underbart, sightseeing passar både mig och barnen, maten är fantastisk och alla bara ler, vad än barnen gör. Thailand at its best helt enkelt.

Så hittills har vi hunnit se elefanter spela fotboll och måla, apor som cyklar samt klappa tigrar. En dryg timmes elefantritt, gav mig träningsvärk. Tempel mer eller mindre guldiga, finns typ överallt ... Chiang Mai kan rekommenderas!!

Skada igen...

Med skotern i full fart rakt in i en betongmur. Ja så inleddes nästa omgång m gips. Bara en spricka. Han klagade inte så mycket. Visst hade han ont, men han somnade snällt på kvällen. Beslut togs att det inte var någon fara och vi åkte inte in.

MEN när han vaknade kl halv två och hade sjukt ont, då kallade sjukhuset. Så jag och G drog in och tre timmar var vi hemma igen med ett gips och en konstaterad spricka. Nästan två timmar innan vi var tvungna att åka hemifrån för att hinna till flyget. Så här är vi nu, lite trötta o lite skadade men på väg mot Thailand.

Det är inte alls synd om mig

Om någon där ute i kalla Norden undrar så är det inte alls synd om mig. Inte det minsta. Nej för nu ska jag gå och bli lite globetrotter. Saknar Singan redan. Denna helg är det Thailand med familjen som gäller. Närmare bestämt Chiang Mai. Grönt och regnigt lär det vara. Ungefär som här. Fast lite fler elefanter...

Sen ska jag till Svedala en liten kortis. Därefter är det Malaysia och paradisön Rawa som gäller och så kommer det en helg till och då ska jag till Laos och hälsa på barnhemmet som together for charity arbetar med.

Så nu ni lär det bli tunt med bloggande. Nu ska jag nämligen ta och vara lite upptagen. Och uppleva en massa. Får jag ta på ett wifi så får ni veta av mig. Annars får ni det lite lugnt ett tag.

So long!!

Mot "congested" hud

Fick en mask av en kompis. En koreansk mask. Med hjälp av den ska jag slippa gå till plastisen o få hudterapi... Jag kunde bara förstå bilderna på baksidan. Inte texten. Inte alls, så undrar just om det blir rätt... Det vet jag kanske imorgon... När bebishuden sticker fram... 

Ett stycke drakkalas genomfört

Känns som den här veckan enbart har innehållit förberedelser av ett stycke drakkalas. Som tur var fick vi en bra belöning idag. Lyckat kalas och inget regn. Inget regn kändes mest märkligt, det har ju typ regnat varje dag i en dryg månad, men inte i dag... Kändes nästan som vi skickat upp lite silversulfat och fått molnen att regna av sig... det är ju så man gör i den här delen av världen. Varför vara offer för dåligt väder, när det går att ändra??

Inledde dagen med att dekorera de 100 muffinsen som jag och barnen bakat tidigare i veckan tillsammans med barnen. 100 muffins var ganska så rejält för många... men vi var liksom på g... Dekorationen bestod av små små färgglada strösselkulor... dem finns nu överallt i vårt hem.

Sen drog kalaset igång och då var det lek i form av sätta kornan på prinsessan, drakjakt, draken bestod av en pinjata fylld med guldpengar och smycken... och bad så klart. Även inslag av fäktningstävlingar stod på schemat. Skumsvärden var i stort behov av att vädras...

Tårtan var magsikt fin. Den kom från en kompis kompis som har grym talang. Både en god och rolig tårta. Sist men inte minst fiskdamm.

På frågan "Var det ett bra kalas lilla söta G?"  svarade han "Jag vill ha samma kalas när jag fyller 6".  Maken och jag valde att tolka det som positivt. Tack och godnatt.

Inhandling

Ibland får jag ett ryck. Det fick jag idag. Ett ryck att gosa m bara ett barn. Hämtade O från skolan och drog och åt lunch. Han fick välja. Och till min stora glädje valde han Sushi!! Vi drog till ett m band. Han satt i mitt knä och valde och åt. Dock inget ris bara fisk, räkor och omelett. Själv åt jag ganska mycket ris... Och en och annan fiskbit. Där fick jag för att jag var snål. Sen handlade vi de viktiga grejerna till kalaset... Vuxen drickan... Åt en glass och drog hem.

Måste göra sånt här oftare. Det är alldeles alldeles underbart....

Barnkalas

Hmm... hade ju lovat mig själv att vi skulle ta och vara modesta när det kom till det där som heter barnkalas. Jag har inte lyckats. Inte alls. Jag tror att jag i o f sig kan skylla allt på maken. Han hade en mycket ambitiös ide och nu genomför vi den tillsammans. Så drakkalas står på temat. Där draken ska dödas. Det är i alla fall vad G vill göra. Så det ska nu ske. Draken är en pinjata fylld med guldpengar och ringar... en alldeles riktig drakskatt...

Annars så klipper vi prinsesskronor i guldpapper, fixar fiskdammspåsar, gör skattjaktskartor, bakar 100 muffins... Det blir bara de närmsta ... 27 barn och minst lika många vuxna... på lördag smäller det. På söndag ska jag kolla på Glee och sova...

Livet

Livet är en ömtålig sak som vi bör ta hand om. Idag är en sån dag när livet känns skört, men ack så viktigt.

Pratade med min kloka stora femåring som är helt fokuserad på döden. Om vad som händer efter man dör. Han lät meddela att då finns man i vinden och när man åker flygplan kan man träffas om man har tur. Det är därför det är bäst att sitta vid fönstret.

Trött

Klädd i vitt (eller nästan vitt, var lätt smutsig efter att ha lämnat barnen vid bussen) och lite fuktig (himlen öppnade sig totalt och jag var tvungen att ta en taxi ett helt kvarter... för att inte rinna bort) höll jag mitt föredrag. Jag överlevde och tyckte till och med att det var kul. Bara det. Nu ska jag bara skicka en faktura och sen ska jag bara spendera pengarna ... sen är vi tillbaka på ruta och det är som om inget har hänt. Men jag tror faktiskt att jag gick och fick blodad tand. Är sugen på att fortsätta. Alltså bäst att ringa upp lite blivande kunder. Men först vila - är helt slut - nu när adrenalinet försvann är det bara tröttheten kvar...

Hetsätning, nymålade naglar och klädvalsångest

Varför kom jag på det här med att vara konsult?!? Vad skulle jag ut ur "konfort-zonen" att göra? Det var ju kul att skicka en offert och att få uppdraget. Men betydligt smärtsammare att genomföra det hela. Imorgon smäller det och jag har ångest. Imorgon ska jag hålla en halvtimmes föredrag för 60 personer. Imorgon ska jag hålla ett föredrag och få betalt. Det ni det känns så där. Men när det är klart ska jag fira. Champagne-lunch here I come! 

Just nu hetsäter jag allt som kommer i min väg, däremellan målar jag naglarna och försöker välja vad jag ska ha på mig. Är inte alls den stabilaste kvinnan ... Snart ska jag sova... tror det ska funka även utan valium. 

Vem hade roligast?

Införskaffandet av tre likadana skumsvärd med matchande skumsköld har lett till stora fajter. Två barn mot en oskyldig förälder tror jag var favorituppsättningen. Fast O hade inget emot att alla var emot honom. Värsta kamikaze-stilen. Frågan är bara vem som hade roligast. De som kallar sig vuxna eller de som är de sk vuxnas barn??

Lördagsmys

Efter kvällsdoppet m Mr O blir det nu lördagsmys. Innan inlägget hann bli klart hade dock en tredjedel av glaset svimpats ut... Nu hetsäter jag popcorn medan Mr O spelar något tågspel på "platta datorn"... Resten av familjen sover eller är på krokodilkalas...

Om hjärnan som kokade

Min hjärna är inte van att arbeta så hårt. Inte alls faktiskt. Att behöva vara smart i en längre period än tio minuter åt gången är med andra ord en rejäl utmaning för både mig och min lilla hjärna. Idag fick den först utsättas för FYRA timmar jobb. Och då menar jag jobb. Diskutera, analysera, vara kreativ... en massa krav som min hemmafruhjärna har sluppit utsättas för under de senaste tre åren... 

Och sen fick den två timmar till jobb... den utsattes för förberedelse inför mitt livs första uppdrag som professionell föreläsare. Nu kokar den. Nu vill den inte mer. Nu är det bara dricka vin eller sova som funkar... Trevlig Helg på Er! 

R I P Steve Jobs

Som del i en familj som innehar, ett stycke iPod, en iPhone, två iPads, en MacBook, en MacBook Pro och ett gäng Airport Express, känner jag mig berättigad att kommentera Steve Jobs alldeles för tidiga bortgång. Det är tragiskt, tråkigt och oroande. Hur bra kommer Apple förbli?

Frågan jag ställer mig är Apple och Steve Jobs samma sak? Eller har han fått för mycket "kred" - det finns kanske helt enkelt andra som kan något där på Apple med...? Oavsett så har jag länge diggat Steve Jobs och det blir lite tråkigare utan honom... jag säger som många andra iSad och RIP Steve Jobs!

No more Spik

Imorse 5.48 var det avfärd mot sjukhuset. G var inte direkt nöjd när jag väckte honom och berättade vad som stod på agendan idag. Men han tog det ändå bra mycket bättre än jag hade förväntat mig. 

Väl inne fick vi super bemötande. Flexibelt, proffsigt och omhändertagande. Jag fick gå in i personalens omklädningsrum och klä om, för att kunna vara med när han sövdes. Kom ut med påse på huvudet, blåa kläder och vita foppatofflor (för övrigt min foppatoffel premiär...). 

11.00 var vi på väg hemåt igen. Med de färgglada spikarna i en liten påse. Först tog vi oss till leksaksaffären och inhandlade en lego-rymdraket. Alldeles för stor. Men det var han säkert värd. Nu äter vi glass och dricker läsk. Hela dagen lång.... 

Mitt dåliga samvete och jag

I morgon är det tanken att G ska opereras. Skruvarna ska bort ur hans tidigare brutna arm. Jag har inte sagt något till honom. Nej jag fegar. Vill inte att han ska bli sjuk, som han blev förra veckan. Om det nu var de svaga nerverna som framkallade det, eller inte?? Jag vågar inte chansa. 

Men nu har jag sjukt dåligt samvete. Känner mig som en hycklare. När han nu somnade visste han inget om vad som ska ske imorgon bitti. Ush sånt här får jag ont i magen. Vad hände med ärlighet vara längst?? Ush det här kommer jag straffas för på något sätt. Annars vore det faktiskt inte rätt. Inte alls. 

Hjälp kanske finns... mot mina finnar...

Så där bara dyker artikeln upp. Artikeln som kan vara lösningen på mitt finniga problem. Mitt under slösurfningen. När jag i och för sig borde umgås med min son... (men det hör inte hit...) ser jag rubriken - 

Ny kräm mot "vuxenfinnar". Där får jag redo på att jag inte är ensam om vuxenfinnar (kan vara en hudsjukdom... bara det) och att typ 80 % blir botade med krämen. Det låter ju mer än lovande. Nu ska jag bara lyckas locka hit en liten tub ... 

Jag fryser

Det är 25 grader och det regnar. Det har regnat hela dagen. Jag fryser. Jag fryser en massa. Att sitta inne är kallare än någonsin. Jag har på mig kofta. Jag fryser ändå. Bäst att ta sig hem och hoppa ned i ett varmt bad. Det är höst även i Singapore. Men polotröjan känns fortfarande fel om någon skulle undra...

Westlife

Så har jag varit på konsert i Singapore. Det var lite lugnare. Alla satt ned. Kanske för att både Westlife och alla deras fans är medelålders.... Kanske något annat... Lugnt och sjukt sentimentalt var det. Och kul.

Brottning...

G o O brottas. Mest hela tiden. Ibland skrattar det. Ibland skriker de. G skriker när han inte vinner. Han tycker nämligen bara att leken är kul när han har komandot. Vad är det med killar o deras fysiska behov...??? Jag fattar inte!! Inte alls faktiskt!

Slut Som Artist

Jag har mått som jag förtjänat idag. Det är ju aldrig kul, när jag inte förtjänar att må som en prinsessa. Men vissa dagar är det helt enkelt så. Att ha träffat på Göteborgs Nations Vänner i Singapore är precis lika illa som i Lund. Det blir hets. Jag tål absolut inget. Det märkte jag idag. OCH igår.

Men men - kul var det. Middag hemma hos ett par glada polers är ju alltid trevligt. God mat och många brasilianska drinkar senare dansade vi till Teddybears. Just där insåg jag vad mitt öde skulle bli idag och tog en taxi hem. Nu 20.18 är det bara en sak som gäller och det är sängen.... Hur mår du idag då???

Finnar

Jag har fått en fet finnattack. En rejäl sådan. Om min plastikkirurg sa att jag hade "congested" hud förut, så undrar jag vad han ska säga nu?? Antagligen har han någon bra metod för att bli av med det. Det lär kosta skjortan. Kanske är det värt det. Kanske inte alls. 

S tycker i alla fall att de är roliga. När jag har honom i knät, så pekar han på alla röda prickar. En gång, två gånger, tre gånger och en massa gånger till... 

Men det känns ju så där att vara 35 ... snart 36 år och tonårsfinnig.... Tips???