Gott Nytt År

Här kommer vi ta det lugnt. Inget gigantiskt firande. Nej vi ska hålla oss på hotellrummet och kanske fira nyåret i Sydney (tre timmar innan...). Det är så länge vi orkar hålla oss vakna. Inte för att vi är slutkörda. Utan mest för att vi är lata. Ska hälla i mig en flaska lokalproducerad bubbel och skjuta en eller två konfettipatroner (??). Sen ska jag sova. Imorgon ska vi börja den långa resan tillbaka till Singapore. Men först blir den en natt i Perth, innan vi tar morgonplanet till Singan.

Nyårslöfte

Ja - vad ska man ha för nyårslöfte?? Kan inte komma på något. Inte för att jag är så perfekt och bra utan mest för att jag är okoncentrerad. Allt vin gör min hjärna lite lätt mosig. En ovan kvinna som jag, som typ varit utan rejäla doser av alkohol de senaste FEM åren tål inget. Ber att få återkomma när jag är tillbaka i vardagen. Då hoppas jag att min hjärna är fungerande igen...

Ikapp

Så har jag gått och fått till lite internetuppkoppling, så här kommer flera dagars inlägg. Vi har det gött och trivs riktigt bra här. Har konstaterat att det är den bästa semestern hittills med tre barn... inte för att vi gjort så många tidigare...

Att bada med rockor

Efter att ha åkt i över en timme enkel väg för att få bada med sting-rockor, var besvikelsen stor när de inte var där. Vi hängde på stranden och som även den var sjukt vacker. Dock hur blåsig som helst. S gillade inte alls att bli sandblästrad, eller pealad... Han ville hem. Tur var det för det gjorde att vi tog oss en liten promenix och där var dem, sting-rockorna. Sjukt stora och sjukt sugna på att hänga med oss. Jag och E var imponerade. Barnen var mer imponerade av att det var en sjösättningsramp för båtar precis bredvid. Struntade helt i rockorna och fokade på bilen som hade en båt.

Jätteomelett

Kände kallet (kanske inte jag men min make...) när vi sprang på ett strutsägg att göra en jätteomelett på den. Ägget är större än Ss huvud. Gigantisk. Inte för att det imponerade på barnen. Det blev så mycket omelett att vi blev tvungna att ge upp efter ett tag. Fick helt enkelt hälla ut hälften av smeten. O tyckte den var fantastisk god. Det gjorde inte jag.

Växtvärk

G har typ fått mask i magen. Något som aldrig hänt tidigare är att han tjatar om att han är hungrig. Och det HELA tiden. Han är desperat för mat. Han äter allt. Helst mackor. Vi som som oftast haft problem med att han inte ätit har nu problem eftersom vi inte har tillräckligt m mat. Anledningen till hans hetsätning stavas - tillväxt. I natt skrek han hade ont i benen. Klassiskt växtvärk.

Efter kusten finns det en massa stränder som är surfvänliga. Inte lika barnbadvänliga. Men det är ju exotiskt att kolla in surfarna. Som tur är det rätt så kallt i vattnet, typ 22 grader... vi singaporeaner fryser... Så vi håller oss med glädje på stranden och spanar.

I vin, vin, vingården trivs jag...

Nu har vi äntligen gjort det som vi har kommit hit för, en date med vinet. Gjorde idag vårt första vingårdsbesök (Wills domain). Träffade så klart en massa svenskar, både bland personal och gäster. Bäst av allt - det fanns rosevin. Riktigt gott också. Fick känslan av att vara i Toscana, så härligt. Och så hade de en lekplats. Också gigantisk chokladtårta. Alla nöjda med andra ord. Sånt som man gillar numera. Måste tillbaka och äta lunch.

Kvällsbad

Så har vi äntligen (??) sett när två oceaner möter varandra. En flott stolt fyr med härligt rejäl vind. Kändes som västkusten. Sjukligt vackert med andra ord...

Efter att ha accepterat alla flugor och inte låta dem begränsa oss så klarade vi faktiskt av att ta oss till vår strand. Och tur var det för den var verkligen hur fin som helst. G o O fick sig ett rejält kvällsbad. Ett gäng delfiner simmade så nära kusten att vi kunde se dem hoppandes när vi badade. Underbart lyxigt.

Fasligt mycket flugor

Vi älskar verkligen att åka runt i bilen. Alla tre barnen där bak och jag och maken fram. Hur trevligt som helst. S bli underhållen av sina bröder och är riktigt nöjd med att åka bi. Typ första gången i sitt livhan är nöjd i en bil. Allt är verkligen stängt här i dag. Så vi fick äta frukost på en mack, kebablunch hos turken (tur att det finns lite muslimer här, annars hade vi fått svälta...) och middag blev hemma pasta med pasta...

Det bor en sjukt stor mängd flugor här. Så många att vi har tvingats köpa nät för ansiktet. Ser ungefär ut som en biodlare i nätet. Snyggt? Nej, men praktistkt... Enligt aussiesarna är det ingen vidare stor mängd med flugor. We haven't seen the real shit... Inte så sugen heller för den delen...

Julbad

En av Gs klasskompisar har sommarhus i Fremantle. Han och hans familj tog med oss på det årliga julbadet. Denna gång på Port Beach, en grym strand med vacker utsikt och inte minst ett bra café. Vi fick prova deras surfbräda. Sjukt kul att vågsurfa. Första men absolut inte sista gången om jag får bestämma. Det var ju hur kul som helst. Sanden är så finkorning (& vit) att den inte vill lämna varken kropp eller badkläder. Även efter en dusch... Efter lunch packade vi in oss i vår bil och körde ca tre timmar söderut till Margraret River. Ett vindistrikt precis vid kusten. Vårt boende bestod inte av nakenfisar, som vi tidigare trott. Utan var ett helt vanligt ställe.

Överpositiv?

Kommer på mig själv med att sitta i taxin och vara så där överpositiv, som bara en lätt hysterisk eller drogade person kan vara. Allt hade gått lite för enkelt på morgonen. VI var klara i så god tid att vi fick vänta i säkert flera minuter innan taxin kom. Ingen hysteri alls. Vad det för bra för att vara sant eller hade vi plötsligt gått och blivit reseproffs? Jag tolkade det som reseproffs och skröt ohämmat för E. Kan inte säga annat än att jag föll platt när vi checkade in och de frågade efter våra visum. Visum? Vad ska det vara bra för?? Det var bara att försöka fixa ett på två röda. Min älskade make fixade biffen och vi kom m planet.

Målet Fremantle nåddes på seneftermiddagen, efter att vi hämtat ut vår hyrbil, en i mina mått gigantiskt bil (Nissan X-trail) m "roobar" (dvs en kofångare att ta kängrus med). Kärlek uppstod mellan mig och Fremantle direkt. En sjukt mysig och soft stad med grymt klimat. Lite vind och lagom varmt. Dvs inget läppsvett i sikte. Avnjöt middagen på ett bryggeri (Little Creatures) med god After Beach-stämning. Det var vi, två miljoner onyktra el pårökta 20-åingar och två nypensionerade par. Kände mig nästan lite ungdomlig och tokig som tog dit mina barn. Men bara nästan.

God Jul o Gott Nytt År

Då drar vi nu. Till Aussieland. Sjukt varmt. Skönt att svettas lite. Eller massor??

Vill passa på att önska er alla en riktigt

Happy Jul och ett riktigt Flott Nytt år.

Gs bästa scen

Undrar just hur jag ska ställa mig till att G helst av allt vill se scenen ur Top Gun när Goose dör. Ok att han vill se Top Gun. Flygplan är just nu grymt heta här hemma. Men varför ska han se scenen där kompisen har rött omkring sitt huvud? (Dvs när Goose dör). "Han kommer inte tillbaka mamma, men det är ok!" - förklarar han lite lillgammalt för mig. Han är så fascinerad. Vill veta allt som händer i scenen. Varför ytbergaren har simfötter? Varför Mav ligger på en kudde? Shit vad svårt det är att förklara. Och då är han bara 4 år. Tänk vad mycket mer komplicerat det kommer bli.

Som fan av Knattetimmen (trots att jag inte fått ngt svar på mitt inlägg...), har jag ju lärt mig att jag inte ska skydda mina små änglar från något. Utan liksom berätta hur j-ligt livet kan vara. Men det tar ändå emot. Kanske för att jag är lite feg!

76 grader

I morgon beger vi oss till Aussie-land för att fira en jättevarm jul. Tänk det är 76 grader varmare än i Idre. Är det inte märkligt? 76 grader. Det är typ nästan så att det kokar i skillnad. Men bara nästan.

Jaha...mmm...

Ibland händer det. Jag vet inte vad jag ska blogga om. Idag är en sådan dag. Kan liksom inte välja.

Ska jag blogga om att lussekatterna blev ljusljusgula i år med, trots stora mängder gurkmeja (& lite saffran ...)? Fattar inte vad det är för fel på saffranen här. Eller är det så att den svenska är prepparerad med gul karamellfärg?

Eller ska jag blogga om att jag kände mig naken vid poolen? Jag hade min tankini på mig, men kände mig naken. Anledning, ett gäng muslimska kvinnor och barn hade barnkalas alldeles bredvid. Kvinnorna badade absolut inte. De satt påklädda med slöja vid poolkanten. En kvinna hade t o m en heltäckande burka. Det är ingen vanlig syn i Singapore. Min tankini kände genomskinlig. Jag ville gå hem. Kände mig obekväm. Men barnen vägrade.

Eller kanske blogga om packningen min? Har börjat packa några saker. Längst tid tog det att välja vilken bok jag ska läsa. Valet föll på Tanamera, en tantsnuskbok om Singapore på 30-talet.

Stackars spädisar

Det tog ett tag för mig att fatta att i det här landet tävlar man i det mesta. Och det gäller även barn. Små söta späda bebisar ska också tävla. Jag har sett hur de tränat sina bebisar i simning. Även pyttesmå saker har tränats. Men jag var naiv att tro att det stannade vid träning. Så lite förvånad blev jag allt när resultatet från helgens tävling presenterades utanför denna märkliga simskola, där barnen har någon form av nackbadring.

Glad att det inte är jag som behöver simma. Måste gör hur ont som helst att liksom hänga i nacken. Men det kan å andra sidan vara ett sätt för bebisarna att få en nacke. Undrar nu om S kommer lida av att han varken går på babysim eller nackbadringssim. Han som får ju utslag bara av att se poolvatten kommer ligga SÅ mycket efter sina singaporanska jämnåriga kompisar. Men de kommer ju å andra sidan kunna räkna till tio på fyra språk när han tar sitt första språk. Så är det här... alla är grymma!!

Tindrande barn

Tindra är ju just vad barnen ska göra på jul. Och tindra är vad mina barn gjort idag. I alla fall i korta stunder. Som kvart i sex i morse, när de kom på att tomten varit här under natten. Eller varför inte när de fick kakor till frukost (så ska det vara i Es familj... och nu i vår). Sen kom sockerchocken, stämningen var på topp. Jingle Bells sjöngs i alla möjliga versioner och tonarter.

Därefter blev det ett lite mer singaporeanskt inslag i julen. Vi drog nämligen till ett shoppingcenter och stannade där i säkert tre timmar. Lunch blev det på McD. Sen lite tennis på em. Med alla kidsen på basketplan. Middag spagetti och köttfärssås.

Sen fick julen komma tillbaka. Den lite mer svenska julen. Glögg, julmust, utdelning av julklappar. Tror att vi på det hela kan vara nöjda. Kanske tar vi med oss våra singaporeanska inslag till Sverige. Kanske inte.

Imorgon julafton??

Imorgon smäller det hos oss. Imorgon är det julafton. Inte i hela Singapore, utan troligtvis bara hos oss. Hade naivt trott att vi kunde skippa det där med jul och ta det lite lugnt. Den gubben går inte om man har en 4-åring som minns allt som hänt det senaste året. Nej då ska man göra precis som förra året. Dvs to the shit. Så eftersom vi inte är här på julafton, utan dricker vin i Australien, så var det bara till att bli kreativ och flexibel. Vi fick helt enkelt bestämma oss för en dag som passade. Och imorgon passar det.

Idag har vi pimpat färdigt julen och ätit upp pepparkakshuset. Huset säckade ihop. Tålde inte den fuktiga luften. En tomte hamnade i vallgraven och drunknade. Han var god ändå. Dagen avslutades med gröt-lagning, som tomten ska bjudas på. Den står nu på balkongen tillsammans med tre strumpor. Så imorgon hoppas vi att gröten är borta och strumporna fulla.

Nu ni...

Har vi fått till det. Nu har vi fått julstämning här hemma. Har köpt en alldeles för billig jul-CD, som har helmärkliga versioner av julsångerna. Men den gör en glad vilket fall som helst.

Granen har fått en äkta singaporeansk ljusslinga. En blinkande i grönt, rött, gult och blått. Det finns typ tio olika kombinationer att välja på blinket. Mycket spännande. Den har även fått lite fler dekorationer. Och den har absolut tappat en massa barr. Doften är rätt.

Dagens stora julprojekt blev att sätta ihop och dekorera IKEAs

pepparkakshus. Behöver jag säga att jag brände mig på sockret. Men brända fingrar hör ju liksom också julen till.

Utmaning var att lyckas få på dekorationerna på huset och inte in i barnens, el min för den delen heller, munnar. Nu står huset i en vallgrav (dvs ett vattenfyllt fat) som skydd mot alla myror som bor här. I morgon bitti får vi se om det funkar. Eller så har vi en myrstack i huset.

Stucken igen och igen och igen...

Det här har verkligen inte varit S månad. Han har under den senaste månaden typ inte varit frisk en hel dag. Har det inte varit magen, så har det varit tänder och har det inte varit tänder så är det nu feber och slajmig hosta. Eftersom han bara blir sjukare var det bara till att ta sig till doktorn idag. Han kom fram till att han ville kolla om det var någon liten bakterie som bodde i honom. Han ordinerade då blodprov. Det kom att bli en utmaning. Två sköterskor och en läkare och två timmar senare lyckades de ta lite blod från honom. De stack honom fyra gånger innan de lyckades. Vi fick ta en lunchpaus. Alla var vi i behov av det! Behöver jag säga att han skrek som f-n och att läkaren var genomsvettig.

Julspel för vems skull??

Även Os lilla dagishak har höga ambitioner för julen. De har valt att sätta upp ett klassiskt julspel med "Baby Jesus" som huvudrollsinnehavare. Och O som fårahede. Jag förstod efter genrepet, som svärföräldrarna beskådade, att det var ambitiöst. (Bilden är därifrån...) Men jag förstod absolut inte vidden av det.

När vi kom imorse var inte O på topp. Han ville inte bli lämnad. Problem uppstod. Det fanns nämligen ingen att lämna honom till. Alla fröknar var SÅ inne i förberedelserna att de inte kunde ta hand om mitt skrikande barn. De bad mig däremot gå. Inga föräldrar skulle var med när de klädde om barnen. Till slut går jag. O skriker och skriker. De får honom inte att sluta och tillslut kommer de med honom till mig. De är rädda för att han ska förstöra för alla andra.

Efter ett tag har han lugnat sig och vi går bort för att se om det går att få honom att byta om. Det går inte. Han vill inte. Då ber en av fröknarna mig att ta bort honom en gång för alla innan ALLA andra också blir ledsna. Inte en tanke på att hjälpa och trösta. Nej här skulle mitt barn ställa sig i ledet eller så kunde han dra.

Mitt ego kände sig påpucklat. Jag surade lite och funderade på om jag bara skulle ta mitt barn och dra. Strunta och se julspelet. Nu när mitt barn ändå inte var med. Men jag tog mitt förnuft till fånga och vi stannade kvar.

Men jag kunde inte låta bli att fundera, för vems skull sätter de egentligen upp julspelet?? Svaret lutar åt "Santas Little Helpers", dvs fröknarna. (ja jag är lite bitter...)

Fröknarna ser mer riggade ut för fest än för en arbetsdag med lite barn. Eller vad säger ni? De ser som oftast ut så här och har högklackat varje dag. Imponerande!

Död el kanske bara Halvdöd

Vet inte vad jag hade tänkt mig. Men inte var det detta i alla fall. Troligtvis är jag rätt rejält världsfrånvänd eller korkad. Naiv, kanske är grejen! Oavsett så är den nyinköpta granen inte så fräsch. Har jag tur så är den bara halvdöd. Men med tanke på mängden barr som finns i bilen och i hissen, tror jag att den är DÖD.

Varför har jag då gott och köpt en gran som är tre äpplenhög för en förmögenhet?? Jo, min kära lilla stora son G, har nämligen gjort klart för oss att en gran måste man ha. Annars blir det liksom inte jul och tomten kan inte komma.

Så det var bara till att gå och inhandla en. Valde mellan IKEA och den lokala trädgårdshandlaren. Valde den lokala trädgårdshandlaren och där någonstans tror jag att det gick fel. Hur ska de veta hur man handskas med en gran?? Har jag tur har granen några barr kvar när vi om en vecka lämnar för Australien.

Nästa problem är att vi inte har mycket att hänga i granen. Ingen toppstjärna, ingen belysning, inget glitter... Just nu får adventsstjärnan och en ängel agera toppstjärna... Tur att barnen gjort en massa i skolan. Vi får väll snickra ihop lite grejer här hemma om den känns för tom.

Ska det vara så???

Har genomlidigt min typ femte simlektion. Det är fortfarande svårt. Och riktigt j-kla jobbigt. Känns inte som jag blir nå bättre, vilket gör mig riktigt frustrerad. Vill ju vara typ lika bra som Fröken Ahlsammar nu. Tålamod är inte alls min grej. Nej nu är ändå redan lite försent. Igår vore faktiskt bättre.

När jag uppgivet påtalar detta för min tränare, svarar han på ett oförstående och samtidigt äppelkäckt sätt, "Men hur mycket tränare du då?". Min spontana reaktion är att det ska han skita i. Kan inte med att erkänna att jag inte har tränat det minsta. Så jag ljuger lite. Säger att jag simmat ett per gånger mellan varje lektion. Då klappar han mig på axeln och säger att snart kommer jag få resultat. Snart!?! Känner mig lurad. Hade inte alls planerat in att jag skulle behöva träna. Måste finnas en utväg.

Nej, shoppa baddräkt, nya simglasögon o simfötter, måste vara vägen till framgång. Kan inte vara träning. Jag hoppas. Jag ber. Det kan inte vara träning.

Blek Lucia

Gjorde ett faktiskt ett försök att få till lite Luciastämning här hemma idag. Men det blev verkligen en halvmesyr. Har inte fått till några lussebullar än. (Det betyder med andra ord att jag ska baka bullar. Men inte hunnit... Har verkligen ett stressigt liv, eller inte alls...) Så det fick bli lite pepparkakor, isthe (ville inte ödsla julmusten på barnen. Tänk om de skulle gilla den... obehaglig tanke. Då skulle jag ju inte få någon själv...), och luciasång över SVT play. Datorn hade jag sjukt proffsigt lyckats koppla ihop med TVn. Men sen var det inte så mycket mer framgång... SVT Play buffrade hela tiden och barnen tappade tålamodet. Hämtade hammaren och sågen och sket i skönsången som kom stötvis från TVn.

Nötknäpparen

Igår hade G stor scenpremiär! Han var med i sin dansskolas uppsättning av Nötknäpparen. Har aldrig sett den tidigare, men jag är övertygad om att det här var den finaste och bästa uppsättningen!

Han spelade inte direkt huvudrollen. Hans grupp, som hade scenen "Baby Dolls", var säkert på scenen i 2 min av 90 möjliga. Men de var helt klart bäst! Inte för att jag är det minsta objektiv... Jag var så stolt så att jag grät.

O o S var trollbundna och satt stilla i nästan alla minuter. Långt Långt över förväntan.

Sex månader

Just så gammal är min allra minsta lilla kille. Galet vad tiden går fort. Lovade mig själv att njuta av den här perioden, spädisperioden. Alla säger ju att man ska göra det, så jag lyssnade helt enkelt på alla dessa kloka människor. Och jag har försökt. Och jag tycker att jag har lyckats. I alla fall ganska så bra.

Jag har sovit middag en massa gånger med S. Det är typ det bästa jag vet. Nästbäst är att ligga i sängen och läsa bok med honom. Eftersom steg två 99 av 100 gånger naturligtvis blir att jag sover. Oftast luktar han gott. Ibland riktigt illa. Storebrosorna är oftast glada för honom. Ibland är han lite i vägen, men det löser sig oftast. Summan av kardemumman - vi har det bra! Men inte så bra att jag är sugen på en nr FYRA. Nej just nu blir jag inte det minsta sugen när jag ser en gravidkvinna. Det nästan smärtar i kroppen. Men bara nästan.

Flitig fredag

Vilken dag, vilken dag! Känns som världens längsta dag. Så mycket har hänt. Och mest roliga saker. Inledde dagen med tennis. Blev privatlektion. Jag fick springa som en galning. Bäst av allt, lyckades ta par game av tränaren när vi spelade match. Det trodde han allt inte om mig.

Sen var det dags för Gs julshow. En fantastisk händelse. Det sjöngs fina julsånger i minst en halvtimme. Enda missen var att G satt bredvid sin halvalkholiserade fröken. Hon pillade på honom konstant. Mest i håret. Det var med andra ord sjukt svårt att få ett kort på honom utan henne med. Efter sången var det dags för kakätning. Mina äckelpajer gick åt. Jag åt i och för sig tre stycken själv.

Avslutningen av dagen skedde på "the worlds first Night Safari". Det är som att vara på zoo fast det är mörkt. Mycket mörkt ute. Man sitter i ett litet tåg, som kör runt mellan alla djuren. Djuren är som tur är upplysta. En barnet somnade det andra pratade oavbrutet om alla djuren vi såg. Snart somnar jag med. Är helt slut. Inte van att ha en intensiv dag. Vart tog min eftermiddagslur vägen???

Ett knippe Kycklinghuvuden

Kan inte låta bli att dela med mig av denna bild, En knippe kycklinghuvuden. Denna låda satt fast på en pakethållare. På cykeln satt en mycket gammal kinesgubbe. Inte en endaste liten kylklamp fanns med i lådan. Fattar nu ännu mer varför de äckliga magbakterierna finns i överskott i den här delen av världen. Polletten trillade liksom ned. Det behövs ju bara att kycklingen nyser så sprids de vind för våg. Kanske inget som just denna kyckling gör iof... Som tur är är bilden tagen i Hongkong i helgen. I Singan är det förhoppningsvis inte så vanligt att Ms Kyckling åker cykel till affären eller restaurangen...

Kunde inte låta bli...

Under de vakenstunder som natten bjudit på har jag funderat. Funderat på om jag ändå inte skulle ta och baka dem där äckliga kakorna. Kanske finns det ändå ett bättre recept. Och om all sanning ska fram, så skulle jag skämmas så inför pärlan, eftersom hon inhandlat alla ingredienser. Hon fick kämpa. Inte minst för att få tag i njurtalget. Så idag har jag lagat dem.

Förmiddagen gick åt till fruktkoket. Sköt från höften och tog beslut om att ta bort talget och addera spriten istället. Fick göra något liknande med pajskalet. Men kakorna är nu gjorda och jag är både nöjd och stolt, trots att de blev lite brända. I morgon får vi se vad de som ska äta dem tycker. Men nästa år lovar jag mig själv att endast fokusera på drycken. Den enkla goda drycken.

But why??

Som trebarnsmor, borde jag vid det här laget vara smartare. Smartare på att välja rätt. Borde ha lärt mig efter ett gäng skolkalas. Skolkalas där vi föräldrar ska bistå med mat och dryck till de små änglarna. Smartast är att välja dryck. Det ber man pärlan handla och sen så tar man det till skolan.

Absolut osmartast är att välja att baka MINCE PIEs. Denna lilla engelska julkaka som tydligen hör julen till. Fick ett infall att ta på mig detta bak. Varför vet jag inte. Mycket oklart det hela. Antagligen ett plötsligt behov av en rejäl utmaning.

Jag har aldrig ätit mince pies själv och blir inte så sugen heller. När jag frågat runt, verkar alla insatta (dvs aussies och britter...) tycka att dem är äckliga. När jag nu spenderat em med att läsa recept förstår jag varför dem tycker att kakan är äcklig. Tydligen är det ett pajskal fyllt med en massa torkade frukter kokade i njurtalg. Njurtalg låter det inte vedervärdigt?? Hittade bara ett vegetariskt njurtalg. Det gör mig mycket konfunderad. I vilken växt bor den njuren??

Tydligen ska det koka i flera dygn, frukterna och njurfettet. Jag är försent ute. Panik. Ska vara klart till på fredag. Tror att jag tar ett mycket moget beslut och bakar lite lussekatter i morgon istället. Borde vara enklare. Mycket enklare. Och absolut godare.

IKEA på kvällen

Har spenderat kvällen tillsammans med andra svenska babes (och en kille... vad han nu gjorde där...) på IKEA. På schemat stod föreläsning om kulturella skillnader av deras HR chef. Riktigt givande. Killen var den enda som avbröt föredraget och ställde frågor, trots peakar... Alla babes satt snällt tysta och väntade på att de fick frågan om de ville fråga något. Är det inte lite väl könstypiskt? Tänk att skolmönstret håller i sig...

Avslutade med att köpa halva matbutiken. Som fick bli min middag. Skumsvampar, pepparkakor och skorpor. Nästan inget av kostcirkeln. Men sjukt gott!

Barack o jag

Det är faktiskt så att Barack och jag har samma smak. Om det är bra eller inte, kan jag inte avgöra. Men jag är nog allt lite stolt att jag har ett par skor av samma märke som Barack. Hade troligtvis varit ännu stoltare om det varit samma som Michelle. Men så är det inte än. Kanske sen.

Köpte skorna som jag drömt om i flera veckor... de där Cole Haan skorna. De var faktiskt flera hundra kronor billigare i Hongkong. Nästan så att jag tjänade på att köpa skorna. När jag inte har någon inkomst så är det ju enda sättet att bidra till hushållskassan. Genom att köpa billigare saker.

Hongkong

Det har varit alldeles underbart i Hongkong. Schyst mat. Ännu schystare sällskap. Massa höst i luften. Typ så kallt som 22 grader och låg luftfuktighet. Vi kunde promenera i timmar. Utan att svettas. Fick se en hel film på planet, "Eat, pray, Love". Åt en hur lång och stor frukost som helst. Som sagt underbart att bara vara maken, lilla S och jag. Tänk att jag är så mycket småbarnsmor att jag älskar saker idag som jag bara för fem år sedan tog för givet. Det går nog över...

Juldekorationerna var magiska. De var liksom ännu mera än i Singan. Fick faktiskt nästan julkänsla. Julpyntat flygplan. Tiffany julgran. Swarovski julgran. Soppa till middag som var pepparkakskryddad (och ja den var lika läskig som svartsoppan...).

H&M

Här trodde jag att jag skulle typ tömma H&M. Det var det som resan till Hong Kong skulle gå ut på. I alla fall om någon lyssnat på mig. Jag har verkligen tjatat och längtat. Längtat efter H&M. Men så blev det platt fall. Lyckades efter timmar av letande av saker köpa ett litet gäng hårsnoddar. Anticlimax!

Typ en omvänd IKEA-effekt - Skulle ju bara köpa värmeljus och så har man handlat för 15oo sek. Här var det - skulle tömma H&M och så blev det lite halv fula snoddar för max 20 svenska kronor... Jag har helt enkelt tappat det. Antagligen för att jag inte har övat på länge...

HK here we come

Så är väskorna packade. Det minsta lilla barnet påklätt. De lite större barnen förhoppningsvis införstådda med att de nu rår om farmor och farfar själva i helgen. Jag laddad för promenixer i ett lite svalar klimat (ska vara ca 20 grader). Sjukt nöjd med att ha packat lilla koftan och stora sjalen. Hoppas även på att kunna ha på mig dem... Jag är med andra ord redo inför Hong Kong-resan. Åter i svettiga Singan på söndag med maken, som redan är i HK.

Bild lånad av: tripadvisor.com

Säng-leken

O har grymt svårt att somna. Det spelar ingen roll hur trött han är. När han väl hamnar i sängen blir han pigg och full av hyss. En massa saker händer. Men lite variation. Följande kan hända:

1. Tömmer hela sängen på grejen och står sen och hoppar jämfota på ribborna. Fnissandes.
2. Han lägger sig mellan resårbotten och bäddmadrassen. Förklarar att han är en hamburgare.
3. Hoppar ur sängen. Tyst som en mus. Sätter sig på golvet. Läser böcker. När han blir på kommen, skrattar han hysteriskt. När han blir tillsagd, frågar han om han nu ska få sitta på "naughyt chair" samtidigt som han ler triumferande. Den har han nämligen hamnat på en gång i skolan. Efter att ha kastat leksaker. Blev en stark händelse. Dock utan resultat. För han fortsätter att kasta leksaker.

The mother of Adventskalender

Min kära mor har skickat hit varsin adventskalender till barnen. Hon skickade tre, så en borde vara till mig. Eller hur?? S har ju inte ens en enda tand...

Under hela min uppväxt så fick vi chokladkalendrar till jul. Jag, mina systrar, hunden och hästen. Fast jag tror att pappa åt hundens... Så mamma tycker så klart att mina barn ska få uppleva samma sak. Förra året åt G upp två tredjedelar den 2 december. Resten åt myrorna upp den 3 december. I år kom, det vad jag tror är, the mother of Adventskalender. Nämligen en Haribo-kalender. Fatta smågodis varje dag. Och till frukost. Det är kärlek det. Förhoppningsvis blir myrorna utan och godiset relativ väl fördelat fram till jul.

Lättad - Sjukt lättad

Har fått en god insikt i att det funkar att ha is i magen. Det är inget jag tidigare praktiserat. Så en ny erfarenhet. Sprillans ny. Fort och fel är ju liksom mer jag... Jag som i en riktig hoppjärka. Så ett stort mått av stolthet känner jag över min stora mängd is.

Det hela handlar om att jag inte bytt skola för G. Han har gått kvar i sin kära skola trots att vi sedan ett år vetat att den ska flytta alt läggas ned. Det blir ju nu flytt till obygden efter jul. Jag har inte lyckats ta mig för att byta skola. Har haft ångest för att jag inte tagit tag i något. Eftersom jag inte har varit så sugen på att åka bil i typ en timme varje morgon och eftermiddag. Men nu blev det klart att de fixar med en liten skolbuss som kommer och hämtar här hemma och kör dem till skolan. Och sen leveras han hem. Underbart. Till en rejäl kostnad så klart. Men det är det då allt värt!! Så nu är vi alla glada - G får gå kvar och jag slipper agera Taxi!